Kräk

Vaknade strax innan 7 imorse av att mobilen ringde. Kände samtidigt att jag hade en helt enormt dunkande huvudvärk, försökte pallra mig igenom konversationen så gott jag kunde..(förlåt om jag lät oengagerad, jag va inte riktigt vid alla sinnes fulla bruk). Innan det hade Ellen varit in vid 4 tiden tror jag (..då hon fick med sig Nicklas till sin säng där de båda somnade om) och Linnea upp på toaletten vid 6.. Drygt att va så lättväckt, borde ta sömntabletter innan jag somnar..! Gick upp och tog Alvedon efter samtalet..
Efter andra försöket lyckades jag tvinga in Nicklas till våran säng för lite morgonmys.. Somnade om till 10, skönt trodde jag, men hade fortfarande ont i skallen, började må illa också, trodde lite kaffe å mer Alvedon skulle gö susen, men icke, inte ens 2 mackor. Meh :(
Utmattning? Graviditetsillamående? Oro? Stress..? Mest allt i kombo skulle jag kunna tänka mig.
La mig en stund och mådde sen ännu sämre, kräkpaus på toaletten, mysigt.. Tyckte även att lite grin (!!??) måste klämmas in morgonen till ära.. Nicklas erbjöd sig att ringa till jobbet, vilket jag uppskattade, kände på mig att de skulle bli lack när jag ringde sent. Han fick dock inget svar och gick ner med tjejerna till karusellerna. Ringde själv och fick svar och sicket underbart svar jag fick.. " ..men VARFÖR har du inte ringt TIDIGARE..??"
Jag sa som det va att jag försökt väntat ut huvudvärken (VARFÖR ska man känna att man ska behöva förklara sig jämt på det där stället????!!!!!), men att jag nu kräkts och det nog ej va så lämpligt att dra till jobbet. Jag har aldrig hört nå gny när folk ringer å sjukanmäler sig på morgonen när de ska börja på morgonen, då verkar det va helt ok. Och fortsatte med "..men då ska jag ta å försöka få tag på nån annan, bla bla.." Nästan som man vill ge en skuldkänslor, det förstår jag väl att det ska försöka fås tag på nån annan, säj bara Hej Då å lägg på för f-n. Grinattack # 2 för dagen, innan kl ens hunnit bli 12 lixom. Himmelskt. Ensam va jag oxå så jag kunde hulka ur mig hur mycke jag ville.

Väl tillbaks i sängen slog jag t o m upp datorn och gick in på Platsbanken för att se va marknaden hade att erbjuda. Så jävla trökigt att jobba på ett ställe där varken pengar för mödan eller uppskattning för slit står att finna.